Elins vante, Larbårsvanten

Some description

ELINS VANTE, ”Larbårsvanten”

Ett av mina första framträdande inför en grupp stick- och vantintresserade kvinnor skedde för cirka tolv år sedan i Bondersbyn, en by vid Kalixälven 2 mil väster om Kalix. I möteslokalen i byns gamla skola satt jag efteråt tillsammans med Ann-Mari Andersson. Hon tog fram ett par stickade vantar, enkla men vackra. De var stickade av ELIN ANDERSSON. Vantarna med det mönstret har man alltid kallat Larbårsvantar. (Larbår är ungefär uttalet för LAGERBORG på kalixmålet, bondskan). Ann-Mari berättade för mig att kaptenen och riddaren, sedermera majoren och gränsbefälhavaren GUSTAV LAGERBORG i mitten av 1800-talet hade ägt en gård i BÖRJELSBYN (grannby till Bondersbyn). Gården kallades allmänt för ”Larbårs” även långt efter Lagerborgs.

Att Ann-Mari berättade så mycket för mig, berodde kanske på att hennes svärmor heter HEDVIG ANDERSSON, under många år en kollega till mig och en av de mest kunniga av dem som fortfarande kan tala kalixmål. Och ELIN i sin tur var Hedvigs svärmor.

ELIN kom till Larbårsgården, då hon gifte sig med ARTUR ANDERSSON, sonen till en dräng som fått överta gården på 1920-1930-talet. Gårdens ägare hade inte fått några egna barn.

Nu nästan 100 år senare bor Ann-Maris son och hans fru på Larbårsgården. Han är barnbarnsbarn till ELIN och ARTUR. Bland annat bedriver de fårskötsel på gården – en naturlig och fin anknytning till vantstickning.

Ann-Maris dotter är artisten Vera Vinter, som för det musikaliska arvet vidare efter far, farbror och farmor.

 

Såld
<< Tillbaka