Brita
En liten vit duk broderad med rött garn har inspirerat mig till vantens mönster. Det ser lite spretigt och ojämnt ut – men det ska vara så. Ursprungligen var det alltid rött garn på vit botten och stygnens längd varierade. Mönstrets namn syftar på Brita Kajsa Karlsdotter (1816-1915), som först när hon blev gammal och bodde på undantag hos sin äldste son fick tid över för handarbete. Efter att ha blivit änka och under äktenskapet fött elva barn, kunde hon 65 år gammal utnyttja den kreativa kraft hon hade inom sig. Sina mönster skapade hon inspirerad av den ångermanländska naturen. Kontanter var det ont om. Många gånger använde Brita Kajsa sina dukar som betalningsmedel. Å andra sidan levde hon längre än de flesta. ANUNDSJÖSÖMMEN är hennes verk. Hon var 98 år (!) gammal, då hon broderade sin sista duk med de personliga stygnen. 1915, då hon var 99 år gammal, dog hon.
Som alla gamla hantverk, särskilt textila föremål, är risken att de skulle förstöras och snart glömmas bort. Ulrika Bos Kerttu, som var länshemslöjdskonsulent i Västernorrland, lät samla in så många som möjligt av Brita Kajsas dukar och lät sedan fotodokumentera de dukar hon lånat in. En stor utställning om Brita Kajsas och hennes dukar hölls 2003.
Utanför ”Tjärnstugan” i Bredbyn, strax utanför Örnsköldsvik, finns en 7 meter hög staty. Den heter ”Lillpigan” och syftar på Brita Kajsa. Då hon var 10 år fick hon arbeta som lillpiga hos prästen.
Brita Kajsa hade en släkting som också blev mycket framstående mönsterskapare. Det var stickerskan Märta Stina Abrahamsdotter, som föddes några år efter Brita Kajsa (1825) och dog tidigare (1903). Hon var från Kubbe, inte långt från Bredbyn. Både Brita Kajsa och Märta Stina hör till mina inspirationskvinnor.
Utöver mönstret till den här vanten har jag tidigare gjort fem andra mönster till vantar, inspirerad av Brita Kajsa Karlsdotters broderier. Det är Anundsjövante, BKKD (som står för Brita Kajsa Karlsdotter), Brita-blomma, Amalia och Kajsa Brita.