Terese Torgrim
En av de kvinnor, som betytt mycket för bevarandet av stickade mönster i norr är Terese Torgrim. Bild till vänster tecknat efter foto ägt av Örjan Torgrim, Kiruna.
Hon föddes 1891 i Pajala och döptes till Frida Teresia. Hennes far var Otto William Zeidlitz, som i nära 50 år verkade som präst i Pajala församling. Han kom från Lit i Jämtland. Mamman hette Frida Albertina Falck från Hietaniemi . De fick tolv barn, bland annat fyrlingar, vilka alla dog som små. Ett av Frida Albertinas stora intressen var husmodersföreningen.
Terese studerade till lärare i Haparanda. Tidigt började hon skriva ner sina tankar och hon skrev också avhandlingar, bl.a. om Lars Levi Laestadius och lappflickan Maria, som betydde mycket för prästmannens religiösa utveckling. Laestadius var en förebild för Otto William Zeidlitz inte bara som präst utan till stor del även som botaniker. Intresset för naturen delades av dottern Terese.
Hennes första lärartjänst var i Pahtajärvi strax utanför Pajala och däreftyer i flera andra byar i norr. Hon lärde sig samiska och vidareutbildade sig inom nomadskoleundervisningen och undervisade samiska barn i byarnas skolkåtor i mer än 30 år. I Jukkasjärvi samlade hon in vantmönster på uppdrag av folkskoleinspektören. Avsikten var att på slöjdlektionerna skapa sysselsättning som hade anknytning till barnens egen miljö och kultur och också att bevara mönstren för framtiden, så att kommande generationer kunde få ta del av dem. I Tuolpukka nordost om Kiruna samlade hon mönster och såg likheter med mönster i Jukkasjärvi.
1947 gjordes en renovering av 1600-talskyrkan i Jukkasjärvi. Under golvet fanns många gravar, där de döda av de speciella förhållandena mumifierats och även kläderna hade bevarats. Många av personerna i kistorna hade vantar på sig. Terese Torgrim fick i uppdrag att dokumentera mönstren genom att avbilda dem och genom att sticka vantar med samma mönster. Det var en besvärlig uppgift. Textilierna var mycket sköra och lättpåverkade till och med av luftdraget. Terese satt då i rullstol och hon begärde att bli hissad ner nära intill kistorna så att ho med förstoringsglas kunde studera hur vantarnas mönster i detalj var gjorda. Personalen ville ogärna utsätta de lättpåverkade textilierna för risk att förstöras och nekade först. Men Terese stod på sig och oändligt försiktigt hissade två starka karlar ner Terese med rep under rullstolen, så att hon kunde studera de historiska mönstren. Terese fann att många mönster som hon sett i samebyarna hade likheter långt tillbaka i tiden. En del hade anor ända ner till 1600-talet, trodde hon. En hel del av de vantar och mönster Terese samlade in och stickade modeller av har bevarats av adoptivsonen Örjan Torgrim.
Terese gifte sig 1936 med Lars Torgrim, som var från Undersvik, Ovanåker. Hans stora intresse var filosofi. Hemmet fanns i Poikkijärvi som ligger mitt emot Jukkasjärvi by på södra sidan av sjön Jukkasjärvi. Huset kallades Tornegård. Efter makens bortgång 1968 bodde Terese i huset i Poikkijärvi endast på somrarna.
1951 pensionerades Terese från skolan. Sysslolös blev hon inte för det. Hon blev bl.a. ordförande i husmodersföreningen. Hon växtfärgade sina garner och samlade in allt hon behövde för färgningen..
Terese Torgrim avled 1976 i Kiruna, 85 år gammal.
Källor: "Stickat från Norrbotten" 1978, av Marika Larsson
"Från skolkåtor och renfjäll" 1972, sammanställd av Bo Lundmark.
Samtal med Örjan Torgrim.
Vantar som Terese stickade vid kistan, medan hon noga studerade hur maskorna var vridna. Mönstret kallas diamant.
Dessa vantar är efter de halvvantar som fanns på en person i en kista i Jukkasjärvi kyrka. Kvinnovante stickad av Solveig Larsson.
Gammal Jukkasjärvivante